Lugn

Berlin 1976

De låg på de fuktiga lakanen efter att ha älskat och rummet luktade svett. Det var inget stort rum och det var inget stort hotell. Men det var där de hade checkat in tidigare på kvällen.

Den ene av dem, han som föredrog att bli kallad Jack, tände en cigarett.
- Vill du ha? frågade han och erbjöd sin sängpartner cigaretten.
Rainer tog emot den utan ett ord. Det var första gången han hade gjort det med en man och han försökte fortfarande komma fram till varför han gjort det.
Det hade kanske berott på att mannen vid hans sida hade varit så förbaskat charmig. Eller så berodde det på att han var uttråkad. Troligen det senare.
- Varför mej? frågade han till slut efter att ha tagit ett par djupa bloss. Han brukade vara betydligt mer verbal efter att ha varit med nån av de otaliga tyska kvinnor han brukade ta med till hotell lika det han nu var på, men hans engelska var ganska dålig och han ville inte visa det alltför tydligt.
- För att du är du. Kan jag få tillbaks min cigarett nu? svarade han och gav till ett lätt skratt.
Rainer nöjde sig med det svaret för en stund och gav tillbaks cigaretten.
- Du förstår, fortsatte Jack, det finns ingen annan som du. Inte just nu.
- Vad menar du? "Inte just nu"?
- Ingen som kan fånga mitt intresse så som du kan just nu.
- Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. Nu började Rainer bli lite förvirrad. Vad var det den där mannen pratade om. Han kunde inte riktigt få grepp om det.
- Jo, sa Jack och med ens fick hans röst en ny skärpa. Jag finner det till exempel väldigt intressant hur du reagerar på smärta när jag sett dig njuta.

Efter att ha sagt det tog han cigaretten och tryckte den mot Rainers skuldra samtidigt som han höll för munnen på sin älskare. Han visste att det skulle komma ett skrik annars. Det hade det gjort tidigare. Han visste också att nästa steg var att sätta sig på bröstkorgen på sitt offer. Då kunde de inte skrika. Snart skulle Rainer bli medvetslös av smärtan och då kunde han inte göra nånting. Det hade han också märkt tidigare. Rainer var ju bara ännu en i raden av många intressanta unga män. Män som hittades döda på hotellrum. Det var hans egen ritual och han kände ett lugn efteråt. Det lugnet var det enda han ville ha.