Spring

Var och kollade på Göteborgsvarvet igår.

Jag gjorde det av flera anledningar.

Dels skulle A springa. Dels tänkte jag att jag eventuellt kunde sammanstråla med Eskil efter att han jobbat för att ta en öl eller nåt. Dels för att jag inte hade nåt bättre för mig. 

I vilket fall var det intressant.

Jag blev inte så yr som jag nästan väntat mej av att se alla dessa människor komma springande. Men jag kunde blivit det. Jag nosade lite på tanken om allas bakgrund, hur deras liv såg ut och varför de sprang och så. Fick ganska "stora" bilder av deras liv och om jag hade tagit in många såna på en gång hade det troligen blivit för mycket så jag blivit rejält yr även om jag inte brukar ta in alla liv när jag ser en massa ansikten komma mot mig. Alla ansikten brukar räcka för att göra mig yr.

Det som slog mej när jag stod vid målet ungefär var att alla hade sin privata kamp mot metrarna. Det var nåt ytterst privat över det och jag fick nästan lite dåligt samvete över att stå och titta på dem i deras så privata stund. En annan märklig sak var att se hur det hela tiden sprang förbi folk i en väldigt stadig ström vid målområdet. Att höra andras kommentarer om de förbispringande var också intressant. Jag kollade även efter samma personer som de kollade efter eftersom det blev roligare så.

Kvällen i Göteborg avslutades med en god middag med en väldigt god fatöl till. Det var verkligen vad jag var sugen på. Och så förstås väntande på bussen som blev längre än vad jag hoppats. Hur många timmar kan jag ha tillbringat där på Göteborgs central egentligen i väntan?