JTA - En blogg

söndag, februari 25, 2007

Britney Spears

Det som har hänt med Britney Spears på sista tiden är anledningen till att jag inte gillar att musik görs på det sättet som hennes musik har gjort. Nu vet jag inte säkert att det är musikindustrins fel att det gått åt skogen för henne, men jag tror det. I vilket fall har de nog inte gjort saken bättre. Det är inte bra att människor blir för mycket produkt.

lördag, februari 24, 2007

En härlig tid

Narrator: It was the first kiss for both of us. We never really talked about it afterward, but I think about the events of that day again and again, and somehow I’m sure that Winnie does too. Whenever some blowhard starts talking about the anonymity of the suburbs, or the mindlessness of the TV generation. Because we know that inside each one of those identical boxes, with its Dodge parked out front, and its white bread on the table, and its TV set glowing blue in the fallen dusk, there were people with stories. There were families bound together with the pain and the struggle of love. There were moments that made us cry with laughter. And there were moments, like that one, of sorrow and wonder.

Narrator: Like women all over America, my mother confronted tragedy and death with cold ham and Jello salad.

Narrator: There are very few things in life as purely terrifying as calling a twelve-year-old girl on the telephone. Especially a really cute twelve-year-old girl.

Winnie: Knock, Knock.
Kevin: Who's there?
Winnie: Sam and Janet.
Kevin: Sam and Janet who?
Winnie: Some enchanted evening...

Narrator: Some people pass through your life and you never think about them again. Some you think about and wonder what ever happened to them. Some you wonder if they ever wonder what happened to you. And then there are some you wish you never had to think about again. But you do.

Kevin: Margaret, can I ask you a question?
Margaret: Yes, Kevin.
Kevin: Why do you have 3 pigtails?
Margaret: Because you never know when you'll need an extra rubberband.

Narrator: There's a certain look that only a trusted friend can give you. A look that says, you're about to make a total fool of yourself. I was getting that look.

Narrator: I was 13 years old. Being self conscious was a full time job.

Narrator: Around the end of 1969 a funny thing happened: 1970. Not that anyone was paying much attention. Still, with a new decade on the books, maybe it was time to heal old wounds, get over old hurts. It was possible. After all. I'd gotten over Winnie Cooper. Yep, Winnie and I were friends now. That incredible smile, the way she tossed her hair, the heart-stopping lilt of her perfume... I was over that.

Narrator: Oh, yeah...Love. Once upon a time, it was...simple. If you liked somebody, you let 'em know. And if you didn't, you let 'em know. One way or another, you knew where you stood. But as you get older, communication gets more...complicated.

Jack: I wake up, I fight traffic, I go to work, I bust my hump all day, I fight traffic again, I come home, and then I pay my taxes. The end.

Narrator: I'm not sure how I did it. My memory begins with the crack of the bat, and the sight of the ball rising. Maybe that's not exactly the way it happened. But that's the way it should have happened, and that's the way I like to remember it. And if dreams and memories sometimes get confused well... that's as it should be. Because every kid deserves to be a hero... every kid already is.

Narrator: Teachers never die. They live in your memory forever. They were there when you arrived, they were there when you left. Like fixtures. Once in a while they taught you something. But not that often. And, you never really knew them, any more than they knew you. Still, for awhile, you believed in them. And, if you were lucky, maybe there was one who believed in you.

Narrator: As for me? Well, I had my own distances to cover: four miles - New York to Paris. The thing is, until Winnie left, everything in the world was outside my front door. But now, maybe the world would have to get a little bigger.

Narrator: I grew up in a neighborhood that was a lot like other neighborhoods. Where the boxes we lived in were distinguished only by the names on the mailboxes, and the cars in the driveways. It was a place where hard-working Americans circled their wagons to protect themselves from the outside world. Our lives were made up of little moments, all delicately intertwined.

Narrator: Over the course of the average lifetime you meet a lot of people. Some of them stick with you through thick and thin. Some weave their way through your life and disappear forever. But once in a while someone comes along who earns a permanent place in your heart.

Narrator: One little problem here. How do you explain "cool" to a forty-year-old housewife who folds your sweatsocks?

Narrator: There are things about your childhood you hold onto... because they were so much a part of you. The places you went, the people you knew. Somewhere, in every memory I had, was Winnie Cooper. I knew everything about her. What I didn't know was that she was falling apart.

Winnie: Kevin, let me go.
Kevin: No! Why are you acting like this?
Winnie: Because when I act like myself, everything goes bad!
Kevin: What?
Winnie: I just want to forget the past three years!
Kevin: What about me?
Winnie: You just don't understand.
Kevin: Well, what do you want me to say?
Winnie: Nothing!
Narrator: The funny thing is, those three years had been the best years of my whole life.

Narrator: Some heroes pass through your life and disappear in a flash. You get over it. But the good ones. The real ones. The ones who count….stay with you for the long haul. The thing is after all these years I couldn’t tell you the score of the game. What I remember is sitting in that diner, up late being young. Drinking coffee with the only real hero I ever knew. My Dad, Jack Arnold. Number 1.

Narrator: They say hindsight's twenty-twenty, and I guess it's true. Because as I stood outside Winnie's house that night, I suddenly saw it all so clearly. I'd sold both of us short, by taking something that most people never have and throwing it away for something less. I'd been in such a hurry to impress people that didn't matter, I'd torn apart the only ones who did...us.

Narrator: If there’s one thing every kid learns growing up, it’s that life is a series of risks. It’s a cause and effect relationship. Nothing ventured, nothing gained. Still, with the proper guidance we learn to deal with the risks. Pretty soon we set out into the world, sure in our options, confident in our choices.

Narrator: Once upon a time there was a girl I knew that lived across the street. Brown hair, brown eyes. When she smiled, I smiled. When she cried, I cried. Every single thing that happened to me that mattered, in some way, had to do with her. That day Winnie and I promised each other that no matter what, we'd always be together. It was a promise full of passion and truth and wisdom. It was the kind of promise that could only come from the hearts of the very young.

Narrator: Growing up happens in a heartbeat. One day you're in diapers, the next day you're gone. But the memories of childhood stay with you for the long haul. I remember a place, a town, a house like a lot of other houses, a yard like a lot of other yards, on a street like a lot of other streets. And the thing is, after all these years, I still look back, with wonder.

fredag, februari 23, 2007

Materialism

( ) Jag äger mer än 5 rap CDn
(x) Jag äger en iPod eller en mp3-spelare.
( ) Jag har en ohälsosam relation med anime/manga.
( ) Jag äger många dyra designerväskor.
(x) Jag äger något från H&M
(x) Jag samlar på serietidningar.
( ) Jag äger något från Benetton.
( ) Jag äger något jag köpt på E-bay
( ) Jag äger något från Diesel

tisdag, februari 20, 2007

Låtar

Åtta helt knäckande bra låtar.

Rain Street - The Pogues
Step Outside - The Housemartins
Bird Dream of the Olympus Mons - The Pixies
Promises - The Buzzcocks
Days - The Kinks
Hey Princess - Popsicle
Out of Time - The Rolling Stones
Black Man - Moses


måndag, februari 19, 2007

Om quiz

Eftersom jag fått lite kritik för hur jag behandlade quizen i föregående inlägg tänkte jag här komma med en liten förklaring.
Jag tyckte det var en rätt tråkig quiz som inte hade några intressanta frågor. Därför tänkte jag att jag istället för att svara vanligt och ge rätt trista svar så tänkte jag svara på den utan att egentligen svara.

söndag, februari 18, 2007

Svar

Do you like Valentine's Day?:
Det är en dag och jag gillar dagar.

Have any special traditions?:
Har inte alla det på ett eller annat sätt?

~Have You Ever...~

Told someone you loved them and meant it?:
Är det inte mer intressant att veta om man sagt det utan att mena det?

Stayed up all night waiting for a phone call?
Så man måste stanna uppe för att vänta på ett telefonsamtal? Man kan inte lägga sig och vänta?

Kissed someone you loved?:
Kanske

In the rain?
Se ovan

~This or That~

Pink, White, or Red?:
Rosa är ju både rött och vitt blandat.

Chocolate or Roses?:
Chokladrosor

Hugs or kisses?:
Kyssas medan man kramas?

Movie or Walk in the park?
Varför gå i parken?

Funny or Serious?:
Seriöst rolig

Dance or go on a Date?:
Gå på en date som innefattar dans.

~In a member of the opposite sex...~

Green, Blue or Brown eyes?
Grönblå med inslag av brunt

Blonde, Black, Brown, or Red hair?:
Om jag föredrar en rakad tjej då?

Tall or short?:
Jämfört med vad?

Like their smile or laugh better?
När de ler och skrattar samtidigt

~Do you believe in...~

love at first sight?:
Beror ju till att börja med på vilket avståndet man ser personen ifrån. Om man ser en person 100 meter bort kan det ju vara svårt att få nån uppfattning över huvud taget.

Kissing on the first date?
Det ska man väl fråga sin date om?

How about true love?:
På första daten?

Everyone has a perfect match?:
Vad har tändstickor med detta att göra?

Does someone like you?:
Ska väl inte jag svara på?

Do you like someone?
Det intressanta är väl om jag gillar de som gillar mej?

Do they like you back?
Återigen, det ska väl inte jag svara på?

lördag, februari 17, 2007

Namn bland annat

Jag tycker egentligen att Justin Timberlake och Kevin Federline är samma namn. Och jag vet att de stavas och uttalas olika. Men jag tycker ändå så.

Jude Law skulle vara gjuten i en återinspelning av Brideshead Revisited (som man kanske skulla kunna kalla Brideshead revisited revisited). Naturligtvis skulle han göra Anthony Andrews roll som Sebastian Flyte. Anthony Andrews och Jude Law är rätt lika på något sätt. De har båda förmågan att vara överklassårbara har jag fått intrycket av.

Sandra och Tomas

Syster: Sandra ålder: 21 - kanin: tuss, helvit

hund: tjivas, tax, dog för nåt år sen, ålder

har haft njursten

sandra och tomas kommer från katrineholm visst, de bodde i villa där

Tomas flyttade hit för 4 år sen för jobbet,
jag började plugga här i augusti (textilekonom)...

sandra: Ok, själv jobbade jag i Klädaffär innan jag började plugga...

Låter mysigt ju :) Själv ska jag nog ut på fredag... jag och några väninnor...

sandras bästa vänner heter Jenny, Hanna och Linda

sandra är en rätt smal tjej med samma hårfärg som mej... lite solbränd också

hon solar solarie nån gång i veckan kanske, ibland oftare, ibland mer sällan

blyg men samtidigt framåt va?

det är svårt att se hennes blyga sida, man måste nog komma nära henne för det

och jämt när hon är full brukar hon strula med Jonas
och det hjälper inte hur mycket jag säger åt henne att det är fel,
och hon vet det själv också
och får jättedåligt samvete dan efter för att hon strulat med honom

Jonas är hennes ex för övrigt...
han flyttade till Borås tillsammans med henne,
men det tog slut i november mellan dom...
men han trivs bra här han också, så han stannade kvar,
gillar dock inte honom riktigt, han var otrogen mot sandra...

om P undrar över mej så var sandra tvungen att komma över och prata ut liet...
Jonas hade tydligen ringt och de hade bråkat en massa igen

sandras favoritfestplagg är en klarröd topp med glitter, utan axelband

En gång för länge sen

Jag är så inne i den andra världen att jag inte vet vart muren är i denna.
Det hela är väldigt förvirrande för i den andra världen är jag på den sida av muren jag vill vara på, men jag vet inte om jag kommit igenom i ett bra hål eller om det hålet är lika bra i den här världen. Det är som att vara på två sidor om samma hål och inte se hålet klart. För i vilken värld jag än befinner mej i så har jag samma syn (eller ickesyn) på hålet. Hålet är så fängslande att det inte heller går att finna kraft, om ens vilja, att kolla på andra hål i och med att jag i varje fall i den andra världen är på rätt sida om hålet och jag vill ju vara på den sidan i den här världen och det som händer i den andra världen kanske går att föra över till den här världen. Men i och med att jag inte vet hur hålet ser ut ordentligt så vet jag inte om jag vill igenom just det här hålet. Det är hälsosammare att befinna sig på samma sida av muren i båda världarna. Men det är svårt. Dessutom ska man inte ha stort avstånd mellan var man befinner sig i de två världarna.


fredag, februari 16, 2007

Musik

Tänkte bara säga ett par saker om musik.
Jag gillar verkligen att se riktigt professionella musiker som verkligen är samspelta, som spelat ihop länge.
Tänk The Band, tänk The Rolling Stones, tänk The E Street Band och band i den skalan.
Jag gillar också verkligen att se musiker och artister som verkligen älskar musik och inte är bundna av genre.
Kom att tänka på det senare när jag såg sångaren i Poodles vara med i Så ska det låta.
Hmmm, det var nog det.
Just ja. Detta är så bra!

lördag, februari 10, 2007

T-Ark

Såg just The Ark i Melodifestivalen. Jag skulle kunna säga att Ola Salo vill vara Marc Bolan och att den långhårige gitarristen nog vill vara Mick Ronson. Men det känns som det skulle kunna vara en posering av mig isåfall. Vet inte hur mycket det skulle ligga i det påståendet. Men jag är i vilket fall som helst lite svag för sån boogie de framförde. Tror det blir lite T-Rex ikväll. Ola Salo fick mej förresten också att tänka på Boy George. Jag undrar hur Ola kommer se ut om 20 år.


fredag, februari 09, 2007

Vickie Lynn Marshall är död.

Det känns inte som en stor överraskning. Förhoppningsvis får hon frid nu. Stackars hennes dotter bara.
Jag såg en gång en bild på Vickie Lynn osminkad och det var nog den bästa bild jag sett på henne. Egentligen var hon en väldigt söt tjej med ett väldigt tragiskt liv.

torsdag, februari 08, 2007

Första dagen

På allmän begäran kan jag väl berätta lite om första dagen på jobbet.
När jag kom till jobbet så fick jag mitt första uppdrag, vilket var att plocka upp och installera datorn jag ska jobba med. Det kändes väl rätt lagom för en första dag. Och i samband med det vill jag komma med lite visdom. Det är inte smart att ställa ett glas med Cappuccino på samma bord som man monterar en dator på. Och i samband med det är det inte helt lyckat med en rätt så vit och nytvättad skjorta. Men inga skador i varje fall =)
Medans jag höll på att installera Visual Studio så blev jag också presenterad för systemet jag jobbar med. Oj vad bra jag kommer kunna det om ett par veckor!
Framåt eftermiddagen när datorn var färdiginstallerad efter lite krångel så började jag kika runt lite i själva koden också för att få lite bättre begrepp om den. Och sen slutade jag vid 17.
Några korta kommentarer.
Det finns en viss risk att jag kommer bli koffeinist.
Det är sådär kul att pula med lunchlåda varje dag, men måste det för tillfället.
5.45 är rätt tidigt att gå upp, men det funkar och kommer nog funka bättre.
Jag har upptäckt Russel Brand att lyssna på på vägen.
Jag vill ha tips på bra podcasts.

måndag, februari 05, 2007

Jobb

I morgon börjar jag jobba hos QLogic genom vinnvinn. Det känns bra.

söndag, februari 04, 2007

Jovisstja...

Jag är ju facinerad av ångest också, eller snarare hur folk hanterar sin ångest. Ibland hanterar jag den genom att spela patiens på datorn. Hur gör ni?

torsdag, februari 01, 2007

Irland

Om jag får jobb på Irland, vilket i nuläget inte är uteslutet tycker jag att man kan räkna det faktum att man får höra irländska hela dagarna som en jobbonus.

Annars kan jag berätta att det gick bra i Göteborg apropå förra inlägget. Vet inga detaljer än, men det verkar som att jag kan börja där ganska snart, genom vinnvinn-projektet då.